Begreppsförklaring

Är resultat från brandprovning, till exempel SBI EN13823.

Resultatet grundas på specifik förutsättning av träslag, substrat, dimension och monteringsförhållande, till exempel luftspalt.

Brandprovningsresultatet utgör inte certifiering av vare sig produkten eller tillverkaren.

Brandprov utförs enligt detaljerad information i relation till aktuell provningsstandard, till exempel EN13823, EN14135.

Certifiering betyder att något överensstämmer med en kravspecifikation, norm eller standard. Alltså är ett certifikat ett bevis på att kraven är uppfyllda.

Men, certifiering innebär också att kraven ska följas över tid. Detta innebär regelbundna kontroller, som till exempel att innehavare av certifikat vidmakthåller sina kunskaper, eller att en certifierad produkt överensstämmer med det certifierade exemplaret.

Certifiering sker under ackreditering av Swedac, som är en myndighet underställd regeringen.  Enkelt uttryckt kan man säga att certifiering under ackreditering är jämställt med det gamla begreppet ”statlig auktorisation”.

Sammanfattningsvis är det fyra kriterier som måste vara uppfyllda för en certifiering:  

• Kravuppfyllnad
• Efterlevnadskontroll
• Tidsbegränsning
• Ackreditering 

Anmälda organ (Notified Bodies) är oberoende organisationer med kompetens att bistå och övervaka tillverkarnas arbete med att verifiera att de produkter som sätts ut på marknaden uppfyller de regler som gäller inom EU. Detta sker genom provning, kontroll och certifiering i enlighet med EU-rättsakter.

Namnet anmält organ kommer från att medlemslandet ska anmäla de organ som godkänts till EU-kommissionen, som i sin tur tilldelar varje anmält organ ett fyrsiffrigt identitetsnummer och publicerar namn och adress i kommissionens tidning, Official Journal (OJ).

För varje anmält organ anges också inom vilket delområde organisationen har kompetens att agera. En förteckning över de anmälda organ som arbetar inom olika områden finns i kommissionens publika databas Nando.

Swedac är den nationella anmälande myndigheten i Sverige, vilket innebär att det är Swedac som bedömer och anmäler dessa organ till EU-kommissionen. Swedac bedömer och utser anmälda organ efter samråd med berörda myndigheter. Bedömningen sker genom ackreditering om inget annat föreskrivs.

Swedac utövar med stöd av lagen om ackreditering och teknisk kontroll (2011:791) 18 § också tillsyn över anmälda organ. Tillsynen sker i samverkan med sektorsansvarig myndighet.

System för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda (Assessment and Verification of Constancy of Performance).

I de fem olika systemen (benämnda 1, 1+, 2+, 3, 4) beskrivs vilka uppgifter som ett anmält organ ska utföra, respektive de uppgifter som tillverkaren ska utföra själv. AVCP-systemen beskrivs i bilaga V i CPR (ändrad våren 2014).

För träprodukter vars naturliga prestanda mot brand förändras genom impregnering, så omfattas tillverkaren av AVCP system 1, vilket innebär tredjeparts tillverkningskontroll på tillverkningsstället. 

För att uppfylla dessa krav krävs att man använder konstruktioner och byggprodukter med lämpliga egenskaper för avsedd användning. Med byggprodukter menas produkter som tillverkas för att infogas varaktigt i byggnader. Begreppet byggprodukter med bestyrkta egenskaper är ett samlande begrepp för produkter som har fått sina egenskaper bestyrkta under tillverkningen. Detta har betydelse för vilken grad av kontroll av produktegenskaper som bör utföras på arbetsplatsen för att säkerställa att produkten uppfyller reglernas krav. Det finns fyra olika sätt att bestyrka byggprodukternas egenskaper på. Dessa är: 

   a) Typgodkännande/tillverkningskontroll 
   b) CE-märkning 
   c) Produktcertifiering 
   d) Tillverknings- och produktionskontroll

Alternativ a) Typgodkännande/tillverkningskontroll är den enda typ av bestyrkande som innebär att det är kontrollerat att svenska krav är uppfyllda för den tillämpning som anges i bestyrkandet. Byggherren måste alltså säkerställa att typgodkännandet/tillverkningskontrollen faktiskt avser den aktuella användningen. Är så inte fallet, behandlas produkten på samma sätt som en produkt vars egenskaper bestyrkts enligt alternativ b), c) eller d). Alternativen b), c) och d) innebär att produkten inte är kontrollerad mot svenska krav, utan enbart att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medföljer. Det är byggherren som ska kontrollera att dessa produktegenskaper överensstämmer med vad som krävs i BBR. Denne behöver däremot inte göra någon egen provning av dessa egenskaper utan ska kunna avgöra om produkten är lämplig genom att granska deklarationen.

När ett material brandprovats kan materialets prestanda klassificeras enligt klassificeringsstandard, till exempel EN13501-1 som klassificerar EN13823.

Klassifikationsrapporten utgör inte heller någon certifiering av vare sig produkt eller tillverkare, det är enbart en klassificering av produktens prestanda.

För att förstå vad certifiering är, kan det vara på sin plats att beskriva vad som inte är certifiering.

Ordet certifiering har blivit väldigt populärt och något av ett modeord. Tyvärr används det ganska slarvigt, antagligen på grund av okunskap.

Följande exempel beskriver vad som inte är certifiering: 

• Efter en genomförd brandprovning får beställaren en brandprovningsrapport. Detta är inte samma sak som certifikat. 
• Efter en genomförd brandprovning fastställs och klassificeras produktens prestanda med titeln klassifikationsrapport. Detta är en klassificering, men inte en certifiering av produkten.
• Vissa institut/organisationer, stora som små, har en förmåga att skriva särskilda dokument där syftet är att klargöra en produkts prestanda. Sådana dokument har ofta titel ”Certificate”, men dokumentets värde utifrån ett korrekt certifierande dokument är obefintligt.

Byggproduktförordningen är fullt tillämplig sedan 1 juli 2013. Då ersatte förordningen det tidigare byggproduktdirektivet. I Sverige blev den största förändringen att CE-märkning av byggprodukter är obligatorisk. Byggproduktförordningen kallas ofta CPR, efter den engelska titeln Construction Products Regulation. 

Syftet med byggproduktförordningen är att villkoren för försäljning av byggprodukter på den inre marknaden ska vara enhetliga. 

Detta gäller för byggprodukter: 

• Obligatoriskt att CE-märka byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard eller utfärdad ETA. Det finns bara mycket begränsade undantag.
• Det är inte möjligt att CE-märka en byggprodukt direkt mot förordningen. CE-märkning görs mot en harmoniserad standard eller en utfärdad ETA.
• Det ska finnas en prestandadeklaration och det anges i förordningen vilka uppgifter den ska innehålla. Tillverkare kan utfärda prestandadeklaration (DoP) själv, men skall självklart hänvisa till utfärdat CE Certifikat när det gäller produkter som lyder under system 1 enligt Annex ZA.

Typgodkännande regleras i 8 kap 22-23 §§ plan- och bygglagen (2010:900) och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om typgodkännande (TYP, BFS 2013:6, omtryck). 

Typgodkända byggprodukter har bedömda egenskaper i de delar som anges i typgodkännandet. Byggprodukten är alltså bedömd i de avseenden som uttryckligen anges i typgodkännandet genom referenser till avsnitt i BBR eller paragrafer i EKS.

Vad som avses med bedömda egenskaper kan du läsa mer om i avsnitt 1:4 - 1:42 i Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6 med ändringar, senast genom BFS 2014:3) och i avd. A, 4-6 §§ i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS (BFS 2011:10, senast ändrad genom BFS 2013:10).

• SP-Fire 105
• B-s1,d0
• K₂10/B-s1,d0
• K₁10/B-s1,d0
• Är brandfärg K₂10/B-s1,d0? 
• EI 30/60 

4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om:

1. Bärförmåga, stadga och beständighet,
2. Säkerhet i händelse av brand,
3. Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. Säkerhet vid användning,
5. Skydd mot buller,
6. Energihushållning och värmeisolering,
7. Lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och 
9. Hushållning med vatten och avfall. Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket, framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. 

4 a § En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap. 12 och 16 §§, eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner. Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900). 

5 § Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de:

1. Uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och 
2. Med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.    

De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.

Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad, ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.